The Shanes

The Shanes räknas bland de fyra största popbanden i
Sverige under 60-talet tillsammans med The Hep Stars,
Ola & The Janglers och Tages.
   Av dessa var Shanes först att starta upp sedan
Tor-Erik Rautio, Tommy Wåhlberg, Staffan Berggren
och Svante Elfgren beslutat bilda ett band. Som sig bör
skulle man ha ett häftigt namn på detta och slumpen
hjälpte dem på traven. Filmen "Shane, mannen från
vidderna" med John Wayne var aktuell på bio och när
Staffan Berggren lämnade biografen var saken klar.
Det blev The Shanes.
   Bandet blev populärt och att lyckas för ett popband
från Kiruna var ett konststycke i sig. Våren 1963 var
det dags för skivdebut med instrumentalsingeln Gunfight
Saloon med The Ripper på B-sidan. Den gick in på både
Tio i Topp och Kvällstoppen men åkte ut redan efter en
vecka. På hösten kom singeln Oh, Wow! / Pistoleros
också den instrumental men passerade obemärkt.
   Hösten 1964 knöts Lennart Grahn till Shanes och
lämnade därmed Marshalls från Luleå. En övergång so
i högsta grad gladde Lennart som såg upp till Shanes.
Deras skivbolag Odeon lät inte vänta på sig utan spelade
in singeln Let Me Show You Who I Am. Låten blev Shanes
första listetta när den kom in på Tio i Topp och i december
gick den upp på Kvällstoppen där den fick en 10:e plats
som bäst.
   1964 var också året då Shanes släppte sin första LP
som fick titeln Let Us Show You på sitt nya skivbolag
Columbia. Men det var i början av 1965 som Shanes fick
sitt verkliga genombrott.
   1965 gav Columbia ut deras första EP med två låtar
av Shanes och två av stockholmsbandet Moonlighters
(med Lasse Holm) som också låg på samma skivbolag.
Orsaken till denna utgåva kan man spekulera i särskilt
när det dessutom var en fejkad liveinspelning med
ålagda publikskrik.
   Shanes släppte sex singlar 1966 av vilka Blue Feeling
och Hi-Lili, Hi-Lo placerade sig på Tio i Topp och Kvälls-
toppen. Samma år fanns deras första egna EP på skiv-
diskarna med titelspåret Let Me Tell Yah´ - som även den
gick upp på Tio i Topp och Kvällstoppen - i februari 1967.
Veckan innan hade låten Chris-craft no 9 intagit en 15:e
plats som nykomling på Kvällstoppen. Shanes hade så sent
som i januari varit i EMI-studion på Abbey Road i London
och spelat in den. Det var snabba puckar redan då i skiv-
branschen, som synes.
   Andra listframgångar under 1967 på Tio i Topp och
Kvällstoppen var Drip-drop och Save The Last Dance For Me.
På båda listorna låg Cara Mia på 5:e plats som högst 1968.
   Staffan Berggren var den som till en början skrev de
flesta låtarna men fick lämna bandet 1966 då de övriga
medlemmarna ansåg hans sätt vara för dominerande.
Han ersattes av Kit Sundqvist som sedan blev den som
betydde mest som låtskrivare.
   Men som så många andra popband på 60-talet med
jämngamla tonåringar blev lumpen den största faran.
Fyra av medlemmarna blev våren 1967 kallade till
rekryttjänstgöring och den yngste, Kit Sundqvist,
lyckades rycka in tidigare än nödvändigt. På så sätt kunde
de fortsätta att spela under tjänstgöringen i Boden.
   Under senare delen av 60-talet avtog popvågen vilket
också Shanes blev medvetna om efter muck. Ett försök
att förnya sig och hålla sig kvar gjordes med hjälp av
blåsaren Rolf Carvenius under turnéerna 1968 och 1969.
Men utan någon nämnvärd effekt. Det blev alltså även
dags för The Shanes att lägga ned.

Let Me Show You Who I Am

Vädret Kungsbacka